Allt som glimmar är inte guld. Alla som våldtar är inte män.

.. eller?
 
Jaha, då var det dags för mig, som vanligt lite sådär på efterkälke, att tycka till om #metoo debatten. Jag är en sån som behöver tid- tid att fundera, tid i eftertanke, tid för värdering och för det egna minnet. Ibland behöver man inte heller lägga sig i allt, vispa runt i alla debatter och tycka till om det ena och det andra- alla frågor kan omöjligt beröra en lika djupt. Så är inte fallet här, tvärt om, det berör lite för mycket och skaver i hjärtat lite för ofta för att kunna sammanfattas med något så simpelt som ord. Men bara för att jag kälkar efter tänker jag dock inte säga att jag dyker upp i slutskedet av debatten, jag tänker inte säga att allt redan är sagt. För jag hoppas denna debatt har vaknat för att stanna. Att den tränger sig in i varje mans hjärta, i varje politikers agenda, i varje klassrums atmosfär och i varje rättssals väggar. Jag hoppas att vi inte geggar ihop päron och äpplen och på så vis riskerar att vattna ur  innebörd och drunkna i misstolkningar och inte alla män. 
 
Jag vet med säkerhet att de flesta kvinnor i min omgivning på ett eller annat sätt varit utsatta för övergrepp, trakasserier eller våldtäkter, av just män. Jag vet att jag själv blivit utsatt i både skola, arbetsliv och uteliv. Jag vet att man som kvinna anses korkad om man går hem själv på natten eller inte klär på sig ordentligt. Som att be om att bli utsatt. Att kvinnor går hem med nycklarna i handen och andan i halsen. Att vi inte är rädda för andra kvinnor vi möter, vi är rädda för män.
 
I mitt Facebookflöde dök genast, varvat med alla hemska historier om sexuella övergrepp, upp män som kände sig påhoppade och ifrågasatta som just män. En man som skrev en lång status om hur han minsann också var rädd när han gick hem på natten och att han som man ständigt lever med risken att bli falskt anklagad för en våldtäkt. Självklart många "gillningar" av andra män och lite hederliga ryggdunkar.Till dig, till er och till alla andra män som känner att detta handlar om en hatstorm mot er, som tänker "jag har aldrig.." nä må så vara. Alla män är inte våldtäktsmän men alla våldtäkter (98%) begås av män. Det gör mig, som kvinna inte mer trygg att veta att inte alla män tänker trakassera mig eller våldföra sig på mig. Det är ändå männen jag kommer att vara rädd för. Och vill du tvunget ta ett ord i debatten och göra dig hörd- gör det för att få ett slut på den värld och det sverige vi kvinnor vittnar om idag -och inte för att prata dig själv fri, det är inte nödvändigt om du inget har gjort.  Vi har inte tid att tycka synd om dig, vi har inte tid att lyssna på dig just nu- för kvinnor dör medan du skriker "men inte alla".
[bild från google]
 
 
Till män
Är du pappa?- var en förebild för dina pojkar
Är du i ett förhållande?- behandla din tjej/fru med respekt
Har du humor?- Sluta skratta åt eller dra sexistika skämt
Bär du offerkofta? Sluta tro att det handlar om dig
Har du vänner?- Prata om problemet med andra män
 
/ Karin Wikström
 
PS1. Och i debatten kommer såklart kulturella skillnader upp och någon påstår att invandringen är orsaken till övegrepp. Egentligen vill jag sammanfatta allt med ett rungande nej men slänger istället ut en tanke om sexköpsresor till Thailand, Martin Timell, "grab them by the pussy" och Sveriges historia, sug på den karamellen lite. Kanske googla en sväng och kom sen tillbaka och säg att det är en ovästerländsk kultur.
 
PS2. Det är förtyck att bestämma vad en kvinna ska ha på sig, förbjud hijab! säger männen i västvärlden och bestämmer vad kvinnor inte ska ha på sig. Ska vi börja där?
 
PS3. Glöm inte trycka på gilla om ni gillar läsningen, trots att den är av allvarligare karaktär än normalt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Taggar: metoo;

Kommentera inlägget här :