Metoder, Ickemetoder & rutiner för farliga föremål

Det finns vissa oskrivna regler i ett föräldraskap. Då menar jag inte i föräldraskapet i relationen till bebisen, för där finns givetvis en hel drös även där, nä det jag pratar om är i föräldraskapet mellan föräldrarna. Jag minns redan tidigt, när Melker den minste var en såndär nyfödd liten skrikbebis och jag ständigt försökte hitta metoder för att skriket skulle bli minde och trivselfaktorn i hemmet högre. Metoderna var olika och hade också olika mått av framgång. Det kunde för exempel röra sig om att inte sjunga arabiska sånger vid varje nattning för att minimera risk att inte båda föräldrarna i hushållet (jag) skulle klara att upprätthålla rutin och därför stöta på problem. Man kan se sången i sig som en ickemetod, från mitt perspektiv och eftersträvad tydlig nattningsrutin som mål. Här kommer de oskrivna reglerna om samarbete i föräldraskapet in förstår ni. Det gäller som två föräldrar att komma överens och göra likadant i rutinerna dag som natt - och då är den den hemmavarande föräldrern som avgör vad som anses vara lämpligt. Du kan som arbetande/frånvarande föräldrer inte förenkla för dig själv under dina gästspel i de satta rutinderna och tro att ingen blir påverkad. Ett exempel på ett högst olämpligt tilltag av den som inte har niotimmars- pass i hemmet är bärande. Att bära runt en 11 kilos person går ju bra när det rör sig om korta stunder. Dock har en bebis ingen uppfattning om vem som ska bära när vilket ofta resulterar i misstförstånd som att bebis ska bli runtburen 9 timmar per dag. Ni förstår problemet?
 
En rutin som utvecklats under min sambos fåtimmars-vakt i hushållet är "släng allt farligt- rutinen". Den går helt enkelt ut på att slänga alla saker som Melker skadat sig på mer än en gång.Saker ur vårt bohag som offrats har fram till nu inte varit av större betydelse för min bekvämlighet och jag har därför låtit sambon hållas. Det har rört sig om designerknoppar till lådor, tavlor som inte än varit uppspikade, (fin) glasburk som befunnit sig på fel ställe vid fel tillfälle och så vidare. Igår tog rutinen dock en ny vändning och vår tremannafamilj har inte längre något soffbord. Eller jo, soffbord har vi! men det står i hallens dörröppning i väntan på sin slutliga dom, då de oskrivna reglerna uppenbart inte är tillräckligt satta i det gemensamma hemmet.
 
 
 
 
För alltid i mitt hjärta. Soffbordet och dess användningsområde som jag med glädje väljer att minnas det.
 
Nu ska jag och Melker åka upp till Blekinge och hälsa på min mamma och bror som idag fyller år. Sambon ska stanna hemma och fixa lite i huset. Jag har valt att acceptera att "släng allt farligt-rutinen" kommer att finnas kvar hos oss en tid och kommer framöver använda den till min fördel. 
 
Vi hörs när jag är hemma igen!Trevlig nationaldag!
 
/ Karin Wikström
 
PS1 Nu har jag informerat sambon om att Melker slagit sig på väggen mellan matsal och kök vid inte mindre än vid två tillfällen under morgonkvisten! Även golvet på trejde våningen verkar vara en riskfaktor. Vi håller tummarna!
 
PS2.Glöm inte att rösta på min blogg i tävligen om årets babyblogg, röstningen hittar ni HÄR! 
 
Tryck på hjärtat om ni gillar inlägget, så blir jag glad!

Kommentarer :

#1: Anonym

Hahaha
Snart har du inga möbler alls om du ska lyssna på Said! "Vi borde göra som Nagija, plocka bort alla möbler så Melker kan röra sig fritt". Minns du 😂😂❤

Tillägg: Sameh fick köra till tippen med alla möbler vi har i hemmet igår.har bara min o Celinas säng kvar 😂😂

Svar: 😂😂😂😂😂 vad är det för fel på er?!
Karin Wikström

skriven
#2: Anonym

Hahaha jag hoppas att han förstår hur farlig den där väggen är och för att inte tala om golvet 😂😉

Svar: Man kunde hoppas, men icke 😅😂
Karin Wikström

skriven
#3: Sabina, mamma vid 15 och nu 3 barns mamma!

hahaha, underbart!!

Svar: 😂👌🏼
Karin Wikström

skriven

Kommentera inlägget här :